Vilken lördag

Jag börjar med att be om ursäkt för att jag varit borta några dagar, ni kommer förstå varför när ni läser inlägget.

Jag hade fått äran och förtroendet att fotografera ett bröllop, inte vilket bröllop som helst utan min chefs.

Om någon ändå sagt: “Karro, är det rätt att åta sig denna uppgift? Misslyckas du så jobbar ni ihop nästa dagligen.”

Det behövde ingen säga dock, för jag har nog kört den repliken som ett mantra av prestationsångest, nervositet och tvivlande på mig själv. Det har dom senaste dagarna präglat både vakna och sovande stunder.

Tänk om jag misslyckas. Kommer jag att ha rätt inställning på kameran vid rätt tillfälle? Det är ju ändå en kort stund med massor av aktion som man inte får en chans att reparera om det går fel.
Jag vill leverera oslagbart men samtidigt som jag mantrar “tänk om…” ur ett negativt och tvivlande perspektiv så intalar jag mig själv att jag inte har kunskapen och det vet min chef. Det jag kan göra är mitt bästa….Räcker det?

Massor av tankar, som om jag hade en intesivkurs med ämnet självförtroende och prestation. Hur gör jag för att stärka ett självförtroende där den lilla negativa och tvivlande djävulen på ena axeln talar om för mig att det hänger på en chans, en möjlighet att lyckas leverera? För mig fanns det bara ett facit, hoppa! Våga prova. Det gjorde jag också.

Trots att jag inte är en fotograf och inte kommer att leverera till 100% som en sådan. Jag kan bara hoppas att det räckte.

Så hur gick det? Som jag antagit kan jag väl summera det till.

Av respekt för brudparet så kan jag bara bjuda på en sneakpeak, bara en del av en bild.

När jag väl mötte upp brudparet, dess följe och barn så fanns det inget annat än fokus. Tog det som det kom. Men det slog mig hur vackra dom alla var, jag ville verkligen att bilderna skulle föreviga deras oförglömliga dag.

Men ju mörkare det vart desto mer svek kameran mig och min vilja. Jag försökte allt i det dåliga ljuset, med åtanke att inte förstöra deras stund. Jag fick välja: Med blixtrande förstörelse eller utan blixt och hålla mig till hoppet. Jag valde det senare.

Kommer nog att kunna leverera halvhjärtat i bilder men jag var helhjärtat inställd på det uppdrag jag åtagit mig. Jag får personligen här nöja mig och glädjas åt att jag hoppade och fick chansen, att jag fick ta del av ett underbart vackert bröllop. När den andra halvan låter mig äta upp mitt självkritiska misslyckande. Intensivkursen med den lilla djävulen fortsätter tydligen, i ett uppdrag att ge mig erfarenhet och mognad i ett helt nytt område. Jag får ta det som en lärdom säger den vita lilla ängel på den andra axeln.

Än har inte brudparet sett resultatet, då dom doppar tårna i varm paradis sand. Medan dom gör det så har jag en hel del att redigera för att kunna leverera…..något.

Wish me luck!

 

 

Hormonobalanser

Jag vet sedan tidigare att jag har progesteronbrist eller östrogendominans, dessa två betyder detsamma. Om balansen mellan östrogen och progesteron rubbas så att man får progesteronbrist så får man också östrogendominans.

Jag har känt ett tag att jag behöver kontrollera detta igen, inom svensk sjukvård. Det förra skickade jag till USA.

Så idag var det dags, ett besök hos doktor Gräv. Jag slapp själva grävandet dock.

Prover och så får vi se.

Det svåra är att veta vilken av alla faser man befinner sig i när man tar provet, framförallt när det kan vara möjligt att den en fasen övergår till den andra vilken dag som helst, om den inte redan gjort det.

Det återstår att se…

Jag skulle dock vilja se hur jag ligger i andra värden, därför kanske jag ska önska mig ett test hos werlabs i födelsedagspresent. Det skulle ju vara kanon med ett presentkort där.

image

En bättre koll på sköldkörteln och kortisolet eller om dom har prover som visar om man är insulinresistent. Vore kalas!

Kanske inte den vanligaste önskan man har men för mig är det guld värt. Bättre än vilken MK väska som helst.

Catch it!

Tänk vad vardagarna fyller ens dagar, nu har jag fullt upp igen. Utöver dagarnas alla måsten så bollar jag just nu med flertalet större projekt, som för mig är stora.

Fredagen bestod av jobb halva dagen, sen fick faktiskt jag och Lelle lite tid tillsammans på eftermiddagen. Självklart kröp sig några måsten på och vi fokuserade på att fredagshandla och slänga ut julen. Jag är lite så, när julen är över så ryker den enda lilla tomten som pryder vårt hem under den högtiden. När nyår har passerat ryker allt. Då vill jag ha neutralt innan våren ska få pryda med tulpaner och färger.

Lördagen bestod av mindre veckohandling innan Ängla skulle på sin ridning. Medan Ängla rider så sällskapar vi med vänner, vars barn också rider, i cafeterian. Trevligt.
När vi anländer hem så väntar svärföräldrarna och det är dags att fira Lelle som fyllde år tidigare i veckan. Kvalitetstid med familjen när den är som bäst.

Idag har jag mått mindre bra, vet inte om det är levaxinhöjningen eller andra hormonobalanser som spökar. Tog mig tid att springa ut med ungdomarna för att fånga dom på bild.
Det var dock så kallt, så det som fångades på bild fick helt enkel bli som det blev. Bjuder på några bilder här:











Dom här två kan verkligen förgylla vilken dag som helst, härligt att få fånga dom på bild!

Träning ✅

Då var första träningspasset avklarat, med appen 7-minuters träning.

Nog var det tufft men inte så tufft som jag trodde, det blir ju värre dock.

Det positiva är att man har bedrifter att uppnå och nya bedrifter att låsa upp, det sporrar till mer träning.

image

Inlägg ang. träning med denna app är EJ sponsrade.

Sjukgymnast & träning

Sitter och väntar på att få komma in till min sjukgymnast, passar på att testa göra inlägg via appen så länge.

Min sjukgymnast Daniel har jag gått hos sedan augusti. Då hade inte mitt “ryggskott” släppt under 8 månaders stretching och kiropraktor besök. Tänkte att det kanske var dags att gå till läkaren.

Daniel satte mig på träning omgående samtidigt som han skickade remiss till ortopeden.

Under tiden som utredningen hos ortopeden pågick så hamnade jag i Daniels träningsgrupp på gymmet 2ggr i veckan. Ortopeden hade då sjukskrivit mig på 50%. Den träningen pågick i 8 veckor.

MR på nedre delen av ryggen visade att jag har en platt, torr och buktande disk mellan kotorna L5-S1, dock utan nervpåverkan i liggläge. En hel del pålagringar har jag också fått på kotorna.

Tackade nej till smärtstillande och har gråtit och bitit ihop dagligen om vartannat. Tränat och gett mig fan på att slippa operation.
Än är inte disken trasig, än finns det hopp.

I samband med detta, och en hel del envishet, så går jag också hos en suverän naprapat. Receptet därifrån är dry-needles, stretch och träning.

Som om jag skulle ge mig där, nope.
Idag laddade jag ner 7-minuters träning för att spä på lite. Dock är det även för ämnesomsättningen då jag har hypotyreos. Där har jag precis ändrat dosering på levaxin, det är förmodligen dock ett annat kommande inlägg.

image

Jag kommer nog garanterat att säga vad jag tycker, på gott och ont.
Jag vet att det kommer att bli tuffare än den träning jag utövar idag så gillar ni inte lite gnäll framöver så får ni gå vidare till en annan kategori än träning och hälsa. Haha

Sjukgymnasten ✅
Inhandling av sallad ✅
Träning vid 05:30 ✅

Dammar av systemkameran

Har jag lovat mig själv att ta mer bilder och få mer kunskap så är det dags att damma av den gamla systemkameran, som jag för övrigt fick när jag fyllde 30. 

Den börjar därmed få några år på nacken, eftersom den snart fyller 9 år. Jag fyller snart 39 och har knappt hållit i kameran, det om något är tragiskt, den skulle ju vara min allra bästa vän när jag fick den. Det är väl som med mycket annat man ångrar i livet när vardagen har tagit över. I år ska jag titta djupare på vad jag vill ta tillvara på och därför damma av mer än bara systemkameran.

Nu var det inte min eller kamerans ålder som var huvudfokus, det är ju att jag faktiskt ska ta vara på minnen och gluffsa kunskap. Inte nog med det så har jag ett större uppdrag med denna vapendragare inom kort framtid. Något som jag självklart vill prestera bäst som allt annat jag vill. 

Hur många gånger jag än försökt förstå logiken bakom slutare, bländare, ISO och alla andra finesser som denna underbara manick har så fastnar det inte längre än för stunden. Det irriterar mig som faktiskt i vanliga fall är både logisk och tänker utanför boxen.

Jag har därför lagt till ännu en kategori här i bloggen vid namn Foto, så att jag kan se min utveckling under 2018. 

Wish me luck!

Nytt år – Nya tag

Oj, senaste inlägget var i Mars 2017. Det gör mig lite ledsen och besviken på mig själv, då jag använder bloggen som en dagbok och en möjlighet att titta tillbaka på det som varit.

Jag känner dock att jag inte orkar grotta ner mig i gamla bilder och vad som hänt, det kommer nog automatiskt att landa här i ändå. Det är ett nytt år, närmare bestämt 7 timmar in på det nya året när jag skriver det här inlägget. (Undrar hur många som egentligen är vakna så här dags på nyårsdagen, om inte annat hur många som mår så bra som jag gör efter gårdagen).

Jag har bestämt mig för att inte ge löften men att uttrycka och kämpa för viljor det här året. Inte jag lovar att jag ska….. utan mer att under 2018 vill jag göra det här, nå dit o.s.v. 

Så vad har jag egentligen för viljor inför 2018?

  • Blogga – Det här är ju en väldigt bra början måste jag säga, jag har ju även lite hopp om att appen ska fungera bättre i år. 
  • Fotografera mera – Jepp, jag är kass på att fånga dagarna i bilder. Jag har börjat bra genom att faktiskt rensa hela min telefon och systemkamera för att jag ska få plats med det här året. Jag har ju en hel del utrymme på den externa hårddisken också så jag lär ju klara mig ett år, eller?
  • Utvecklande design och marknadsföring – Det är vad jag vill ha! Nya kunskaper, nya alster och nya möjligheter på alla plan
  • Mer minnen – I år ska jag äta varje dag som om det vore en skål med marängswish, som jag egentligen inte får äta eftersom jag är intolerant mot allt som man blandar där i. Men jag ska äta den i form av dagar, min egen marängswish med dagar som ingredienser.
  • Kreativitet – Som vanligt varje år. Skapa mer i alla former

Låt oss se vad det nya året har att ge! Hoppas ni följer med mig.

It´s good to be back!

Spirit – Målades av mig under 2017