Änglas Sammi

Jag upptäckte att Änglas första och älskade hamster Sammi inte riktigt hade någon balans så jag ringde omgående till veterinären och fick en tid redan dagen efter.

Syster anlände på tisdagen, då vi hade hälsobesök inbokade i onsdags, och vi gick tillsammans med Ängla ner till veterinären med Sammi. Vi hann inte mer än komma in i undersökningsrummet förrän veterinären bekräftade mina farhågor. Sammi var blind och hade förmodligen utvecklat något neurologiskt också. Ängla och jag hade pratat om det på kvällen innan men nu stod hon där, med ett av hennes första jätte stora beslut att ta.

Hur mycket hon än inte ville så tog hon beslutet att låta Sammi somna in, tårarna rann och hon ville så gärna ta med henne hem igen. Ändå förstod hon att Sammi led. Hon såg att hon inte fällde upp öronen, att hon blivit smalare och att pälsen blivit glesare utöver det ovan nämnda.

Hon kände en liten skuld till sitt beslut men jag var noga med att förklara hur omtänksam kärlek hon bar till Sammi genom att inte låta henne lida mer.

Det är hemskt att stå bredvid sitt sörjande barn, se hur hjärtat brister och hur ont det gör. Blandat med en stolthet som är enorm då jag såg hur medveten hon är.

Min lilla tjej bär på en så stor omtänksamhet att egoismen blir underlägsen, det gör mig stolt!

Nu kommer Sammi att ligga i en minneslund inte långt från vår ort och jag har lovat att vi ska åka dit och hälsa på.

SammySammi & Lelle åt alltid glass tillsammans, från varsin ände 🙂

Hur bearbetar man ett barns sorg efter att deras husdjur gått bort? Det är första gången jag står i den situationen och jag tror inte att det finns något rätt eller fel i den frågan. Jag valde att följa hennes vilja och känslor.

Hon ville se på hamstrarna i zooaffären, hon ville ha någon ny liten krabat att vårda och älska. Med rödgråtna kinder får hon syn på en kopia av Sammi, men en hane.

Vi har nu välkomnat Fluffy till familjen! För nya upptåg och nya minnen, Sammi har vi alltid med oss.

Vad säger du?