En skit bra början på 2015

Nyåret firades in på ett lugnt sätt. Vår vän Perre var på besök och oxfilén är en garanterad nyårsmiddag. I år hade vi Oliwer hemma, tidigare har han firat med pappa för att mamma är så mjäkig och rädd om honom vad det gäller smällare.

För mig finns det en klar syn på det hela med fyrverkerier: Det finns en åldersgräns av en anledning, jag ser farorna i dessa trots att barnen inte smäller själva och jag tycker att varje kommun skulle ta på sig ansvaret att ställa till med ett nyårfirande av raketer under kontrollerade former och att endast dessa skulle få tillgång till inköp av dessa. Torr? Mycket möjligt men det skulle bespara en hel del olyckor och lidande.

Staten kan gå in och sätta rökförbud och kontrollera vart människor får röka och inte, för att bespara lukt, hälsa och mycket annat. Varför kan inte de stå för kontrollerat firande av de nya åren genom att varje kommun tar på sig ansvaret att göra detta i den stora bemärkelsen att alla invånare samlas för att se det? Det fungerar ju med Valborg och midsommar? Varenda kotte staplar inte upp lite grenar och annat för att köra sin egen majbrasa?

Det var inte det jag skulle komma till men nu har jag fått det sagt också 🙂

Jag visste med mig att jag inte skulle orka vara vaken till tolvslaget och därmed planerade vi lugnt. Oliwer hade en kompis här, Perres son och flickvän dök in och hälsade på, lite bingolotto och tävling i tv-spel med rörelse. Alla tycker att jag är en pensionär som inte orkar hålla mig vaken om nätterna, deras tycke, inte mitt problem. Jag sover för att jag måste!

Jag somnar till vid 22:00, vaknar till och ser de andra vuxna slumra. Jag. en torr pensionär? Eller hur 🙂 Vi alla vaknade i alla fall till innan tolvslaget och jag visste vad som väntade mig, det väntar mig varje år samma tid. En hysteriskt rädd Ängla. Vi har under alla år försökt se raketerna från fönstren men lycktas mindre bra. Jag tröstar och tar om hand till det lagt sig innan vi tillsammans kryper ner bredvid varandra i min säng.

Den 1 Januari 2015

En seg morgon i all sin ära, lite familje film innan vi begav oss upp till Perres dotter med familj för att fika. Trevligt och helt lagom för den lugnaste dagen på hela året. Min mage började dock göra uppror på eftermiddagen men det var bara varningssignaler…..

Den 2 Januari 2015

… för vad som komma skulle. Jag hade struntat i min kosthållning vad det gäller gluten-, mjölk och sockerfritt och det fick jag lida för den här morgonen. Min mage var katastrof och jag skulle jobba. Den kombinationen var att utesluta. Det var bara att låta magen bestämma hela dagen. Det tillhör liksom min sjukdomsbild och jag vet att det kommer under någon enstaka period i månaden men nu var det nog pga. matvalet jag gjorde. Fy bubblan. Får se det positivt, det rensade ur en massa skit 😀

Redan dessa två dagar så vet jag ungefär vart början av mitt år kommer att landa men det är en mer ingående spekulering med en massa aggressioner, besvikelse och I don´t give a shit because I know and you don´t. Men den tar vi i ett annat inlägg 🙂 Jag vet i alla fall vad jag ska utgå ifrån. Jag vet att jag har rätt och jag ska se till att visa det 😉 Ett jävlar anamma med andra ord, vad vore jag utan den inställningen? 😉

Jag önskar er en jätte god fortsättning och ser fram emot att se lite mer fotavtryck från er i bloggen och portalen UNIQE. Läser du min blogg? Gör mig glad och lämna en hint bland inläggens kommentarer, jag vet att ni är många.

Följer du mig? Det kan du jätte gärna få göra, genom att klicka på bloglovin till höger så är du varmt välkommen 😉

Vad säger du?