Ett barns jul…

…kan se så otroligt olika ut.

Jag läste förra årets inlägg vid den här tiden och slungades tillbaka till mina jular som barn. Hemska! Hur mycket välvilja det än kanske fanns så blev det inget man vill minnas. 

Vems fel var det? Dom vuxna som valde den förbannade julölen och snapsen som glatt ska sjungas ner i strupen. Mittemot sitter det lilla barnet och studerar den tradionsenliga ljusstaken i miniformat, alla hade varsin vid bordsplaceringen, för att greppa en liten trygghet medan alkoholen förvandlade dom vuxna till främmande människor som slutligen blev monster.

Jag är så tacksam för att jag har valt en nykter livsstil, för mig och min familj.

I övrigt har jag nog samma känsla som förra året, jag håller nog tummarna i bakhuvudet fortfarande. 

Min allra största önskan är fortfarande en jul med hälsa och samhörighet med hela familjen. Allt materiellt hamnar långt ner på min önskelista varje år. Men man får aldrig sluta önska sig saker och drömma, det stoppar utvecklingen 😉

Jag skulle vilja att alla barn har en jul som bringar trygghet och kärlek. Sätt allas behov först, har man behov av att dricka på julafton har man ett problem. Antingen ett missbruk eller så har man glömt att se sina barns behov.

Trygg jul, för alla.

Läs förra årets inlägg om min julkänsla här

Vad säger du?