Helgen & Höften

Den här helgen har varit pest och pina, det har det varit i ett och ett halvt år i och för sig.

Då fick jag ryggskott, som jag trodde skulle gå över men chi fick jag. Nu har flertalet muskler i höft och annat tagit stryk. Vissa har försvagats och vissa är ständigt spända.

Efter att ha varit hos ortoped, fått reda på att jag har en kass disk och pålagringar vid kota L5-S1, gått styrkerehab enligt vårdens begränsade 8 veckor samt varit hos naprapat och fått nålar instuckna i muskelfästena så är det fortfarande ett helvete. 

Då tar vi även detta i egna händer eftersom ortopeden slutade och någon ny aldrig tilldelades, min läkare (för hypotyreosen) slutade och kunde därmed inte heller ta över och någon ny läkare har jag inte blivit tilldelad. Tillbaka på ruta 1.

Så på lördag förmiddag jagade jag och Lelle redskap för egenvård. Det som skulle inhandlas var en foamroller, en kettelbell och triggerpunktsbollar. Vi fann dom två förstnämnda men vägrade lägga över 150kr för en triggerboll när vi visste att det finns två olika bollar för halva priset. Snålt? Ja, kanske. Man blir ju inte rikare av att införskaffa sig hjälpmedel. Har fått rådet om att tennisbollar fungerar lika bra så det blir ett alternativ.

Eftermiddagen spenderade vi i stallet med Ängla. Vilket väder. Över 20 grader och fika på stalltrappan, mys!

Sen var det dags att testa grejerna. Foamrollern tog på större ytor och träffade inte riktigt så djupt på punkterna som jag önskade, då jag saknade triggerpunktbollarna så tog jag kettelbellen och lade mig på. Gjorde susen och gav en aning smärtlindring. 

På nätterna är smärtan dock värst, sömnen blir lidande och dagarna följer med på trötthetståget. 

Igår, söndag, så var det min obligatoriska städning av hemmet. Smärtsamt värre och jag gav mig själv moroten av ett magnesiumbad när jag var klar. Underbart!
Sen släppte alla tårar, tårar av att varje dag bita ihop. Att smärtan inte ger mig möjlighet till det jag vill göra egentligen, begränsningarnas djupt rotade irritation och frustration kom ut.
Jag håller ihop för att jobba, that´s it! Livskvalitet delux. Jag kan klaga på smärta och dålig sömn men ingen vet nog hur illa det verkligen är att ta sig igenom dygn med smärta. Bägaren måste får rinna över för att jag ska få kraft att orka lite till. Jag behövde tömma den där jävla frustrations bägaren, det var ett måste.

Jag har även börjat prova Ipren, inflammationsdämpande, vissa nätter. Jag hatar tabletter i alla former som ska minska symptom men nu har jag nått en dead end. Jag fick sova, jag kunde vända mig utan att skrika eller bita ihop med en käft som skulle kunna krossa ben.

Än idag känns det som om jag har blåmärken på röven, längs med höftbenet. Jag har garanterat mörsat mina triggerpunkter, nu får dom vila medan jag tänker på att inte tilta mitt bäcken. Sen är det på det igen, med tennisbollar.

Nu åter till vardagen, bita ihop tills jag kommer hem och får ta hand om min smärtande höft och rygg. Men det känns lättare, jag har ju gjort plats för energi.

Vad säger du?