Kliar i kreativitets-tarmen

Jag har känt ett tag att min kreativa tarm har börjat klia lite. Jag är ju kreativ varenda dag, jobbar ju med design. Men nu har nog tecknings- och målnings delen i tarmen börjat göra sig hörd.

Jag känner att jag snappar upp en massa inspiration som jag vill forma till bildligt, något man kan se ur mitt perspektiv. Det var länge sedan jag var kreativ med penna eller pensel i handen på mitt personliga plan. Kanske får jag tid till att få ner det på papper eller duk. Hoppas jag får tid att få ner det på papper eller duk, rättare sagt.

Jag har ju samlat lite av mina kreativa stunder med inriktning på penna eller pensel i albumet här i bloggen, har ni missat att kika in så kan ni göra det här eller klicka på bilderna för att komma till galleriet.

Senaste tillskotten i albumen är:

Teckning:

Samhörighet

Teckningen Samhörighet, den gjorde jag klar när jag var som sämst i min sjukdom. Kanske var det för att jag kände så starkt att jag och Lelle har en oändlig koppling till varandra. Att det som skedde gjorde vår samhörighet extra stark.

Målning:

Facebook-20151107-070037

Den här målningen gjorde jag på beställning av en av mina bästa vänner vid namn Seiko, därav fick den heta just Seiko. Hon var inne i en av sina otaliga förändrings perioder och den här perioden gjorde hennes vardagsrum mörkt och limegrönt. Det här var för flera år sedan, att tillägga. Men jag gillar tavlan och dess små detaljer som gör den intressant. Den lilla Sverige biten som faktiskt är en bit av hennes tapet, klotet som svävar utanför tavlan, den lilla cerisa bollen längst bor, de ljusa strimmorna. Något i den gör mig glad trots att den går i brunt och lime.

Vad tycker du?

Undrar vad nästa kreativa period rent spontant skapar, jag blir nyfiken på vad mina händer och mitt inre sugit åt sig för inspiration. Vi hoppas att det kommer något snart.

Vad säger du?