Tufft

Jag jobbar ett visst antal timmar om dagen, sen är jag slut. Jag måste få i mig lunch för att sedan vila och hämta kraft. Hur mycket beror på hur trött jag är, ibland räcker det med att blunda i 30-40 minuter medan vissa dagar kräver 1-1/2 timmes blundande och resten av dagen i lugn takt.

Jag är utbränd, har näringsbrist eller vad man nu skulle kalla det när man är utbildad läkare och orkade lyssna. Jag vet att jag har näringsbrister och jag vet vilket helvete det kan innebära. Jag håller på att rehabilitera mig själv, eftersom sjukvård, försäkringskassa eller andra möjligheter inte vet vart jag ska vända mig eller bidra med någon hjälpande hand. Jag vet att det kräver mer än det år jag tagit mig igenom men det är inte lätt när flertal instanser och annat ligger på en med stress. När en del av rehabiliteringen är stresshantering.

Det är en kort men ganska klar sammanfattning av hur det ser ut i dagens samhälle för sjukskrivna. Att det finns långtids sjukskrivna är inte alls konstigt. Kan jag säga med facit i hand. Jag ville ha hjälp med både utredning, rehabilitering och annat från allra första dagen. Till och med innan det blev riktigt illa. Vad fick jag? En sjukskrivning som skulle räcka en månad till nästa besökstid. Vad fick jag då? En ny sjukskrivning! Jag bad om hjälp men blev en jobbig patient.

När jag väl tagit mig upp i vikt igen och tränat avslappning på olika sätt och därefter kunde börja fungera relativit vissa dagar bad jag försäkringskassan om att få hjälp med stresshantering. Fanns ingen hjälp, jobbet då? Nej, inte där heller. Sjukvården? Nepp!

Vad gör man om man vill bli frisk, få tillbaka sitt liv och ingen hjälper? Jo, man gör det själv!! Då gjorde jag det. Jag läste allt jag kom över (sållade och kontrollerade mina prover), sökte akut för att komma framåt i vården då ytterst ansvarig läkare inte hjälpte mig. Jag lade ihop min prover, symptom och annat och fortsatte läsa. Jag hittade mina B12 vitaminer innan jag fick en autoimmun diagnos. Jag lade om kosten, åt vitaminer, hittade en jätte go dietist och började dricka näringsdrycker. Jag började väldigt sakta ta mig upp igen.

Från att ha räknat minuter i hopp om smärtfrihet, plågofri och överlevnad så kunde jag nu få någon timmes frid både i och på kroppen. Jag ville fortfarande ha hjälp men de började släppa taget helt. Jag är idag helt hängandes i luften. Så vad gör man?

Jag visste att jag hade näringsbrister i B12, folsyra och Zink. Hade jag fler? Det fick jag inte veta eftersom läkaren inte ville  beställa dem proverna. ”Brist har vi på nästan allt så ät vitaminer du” var det jag fick till svar. Jag behövde veta, när jag läst på om vitaminer och mineraler så vill jag varken ha brist eller överdosera något. Men vem skulle jag fråga?  Jag frågade läkaren, dietisten, apoteket och hälsokost. Alla ger svaret RDI (Rekommenderat Dagligt Intag) och allt är olika. Dessutom är vi alla olika och har olika behov. Jag behövde mer specifik hjälp och frågade i en hälsotråd på Facebook.

Så fann jag kliniken jag går till idag. Där jag tagit mina prover som skickades till Tyskland. Där jag fått svar på mina brister så specifikt det bara går. Där jag fått individuellt insatta vitaminer, mineraler och fetter. Där jag fått förståelse för att jag mått för jävligt och lite till.

Nu slåss jag för min rehabilitering, själv!

Är det så här sjukvården i Sverige ska vara? Varför ingår inte näringslära i läkarutbildningen? För mig är det en enkel ekvation: Om en bil inte har alla delar hela eller får den rätta soppan så kommer bilen inte gå som den ska på ett mer eller mindre bra sätt. Antingen hackar den lite, blir för varm eller rent av havirerar. Vi människor är i behov av näring i form av vitaminer, mineraler, fetter och hormoner, fungerar inte det systemet som det ska så går det mer eller mindre bra.

Logiskt? Har du synpunkter på sjukvården? Jag säger inte att den är dålig, de kan säkert byta ut min lever när/om jag behöver det och göra det ypperligt men jag tror att många diagnoser som ”dykt upp” dem senaste åren beror på detta.

Jag fortsätter min resa och idag gör jag det med snö i min omgivning, första snöiga dagen 🙂

 

Vad säger du?