1000 år till Den dagen…

…då Oliwer skulle söka till gymnasiet, nu har dom 1000 år gått redan.

Det var så långt tills den dagen min lilla napp-gojjande kille skulle bli så stor att det är dags för gymnasiet och porten till vuxenlivet.

Napp-gojjande = Oliwer gjorde alltid ett gojjande läte när han var trött som liten med napp. Goj Goj Goj Goj.
Vart tog åren vägen? Kan man inte få tillbaka någon vecka då och då, bara för att minnet ska få vara färskt. 

Min lilla fina kille har vuxit till en fin, omtänksam och godhjärtad kille med den allra finaste insidan och utsidan. 

Han visar sin kärlek och omtanke till dom som står honom närmast hjärtat och skäms inte för att kramas eller säga att han älskar sin mamma, min fina mjukfis.

Jag tycker det var hårt nog att han blev 13 och förvandlade mig till tonårsmorsa, småbarnsförälder var passé och det var dags att kliva in i en ny tid och låta honom få testa sina vingar än längre ifrån mig. 
Nu när jag knappt hunnit vänja mig så ska han ta ett stort liv ut i vuxenvärlden. 

Det är dags att ta eget ansvar, då mer ekonomiska förutsättningar som måste hålla månaden ut och dessutom börja övningsköra. Mitt barn bakom ratten på något som ökar än fler risker för olyckor. Inte för att han kanske är den som skulle fela, andra bilister kan också orsaka en olycka. 

Den här tiden fram till att han är 30-isch kommer jag sitta som på nålar. 

Men jag är så stolt över mitt vackra gossebarn 💜

Summerar Mitt 2016

Då var det dags att summera 2016, något jag missade 2015 men fann en gammal sammanfattning från 2014. Intressant att gå tillbaka och se hur det var då. Då kör vi:

Hälsa

Hälsa är en stor del av mitt liv, en livsstil helt enkelt. Jag kommer aldrig att återgå till gluten och mjölkprotein, då jag vet vilka fördelar det är att vara utan. Jag äter fortfarande kosttillskott i form av:

  • Magnesium
  • Q10
  • B12
  • Folsyra
  • Zink
  • D-vitamin (på vinterhalvåret)
  • B5
  • B3
  • Koppar
  • C-vitamin
  • Probiotika
  • Cellenzymer (Vid köttmåltider)
  • Schisandra (från och med julafton) Mer om detta kommer i kommande inlägg.

Jag har med detta fått svart på vitt att mina värden på dessa näringsbrist områden har förbättrats, något jag visade för inte så länge sedan i inlägget Provsvar nr.2, jag har dessutom fått svart på vitt att jag sänkt mina antikroppar mot sköldkörteln och mitokondrierna.

Från och med imorgon 2017 så övergår jag till Paelokost under en period, något som förmodligen kommer att nämnas under 2017. Ser fram emot att se vad detta ger. Mina leverprover visar bra men jag ser att dom är på väg åt fel håll, det är dags att koncentrera sig på den största delen i reningsverket, därav ska jag hjälpa det lite på traven genom att ta bort spannmål, pasta, ris och potatis.sdf

Kreativitet

Hade det inte varit för att den förbaskade gamla soffan står i vardagsrummet och dagligen påminner mig om ett projekt jag inte avslutat, så hade jag inte heller kommit ihåg att jag påbörjat renoveringen av den. Jag klandrar er inte om ni inte minns den.

Så hur gick det?

Den är fortfarande inte färdig och kommer så inte att bli. Jag tappade bort kaninen Lakrits en dag och när jag väl hittar honom så inser jag att han har bitit sönder remmarna som skapar en botten på soffan, allt för att ta sig in och ta över den för att göra den till sitt eget gömställe.

Den står fortfarande oklädd och nu lite sönderbiten, ägaren till den heter Lakrits.

Men jag ser det positivt, jag hann inte klä den med det svindyra roséguldfärgade tyget. Som jag nu kan använda till nästa projekt 🙂

Jag får se denna soffa som ett avslutat projekt tills möjligheterna blir annorlunda.

Barnen

Mina stora, fina och väluppfostrade barn. Det är nog en väldigt bra summering av dom.

Under 2016 har Ängla bytt skola och trivs oerhört bra, hon har tillsammans med klassen besökt Astrid Lindgrens Värld (utan mamma och pappa). Hon har det lite svårt i Matte men kämpar stenhårt. Hon har lärt känna en ny vän, från Rumänien, som hon pratar engelska med i den mån hon kan.

Oliwer har under 2016 träffat sin första riktigt stora kärlek, Rebecka. Ett perfekt matchande par. Rebecka får ta vissa praktiskt uppgifter vad det gäller Oliwer, eftersom han är kass (då menar jag kass) på att planera. Vilket ställer till en del i vardagslivet. Oliwer väger dock upp det med sin omtänksamma och stöttande sida av sig själv. Dom väger jämt i vågskålen och passar varandra som handen i handsken.

Jag, som mamma till Oliwer, förstår varför han tycker så mycket om henne. Det är väldigt lätt att tycka om Rebecka och hon har välkomnats in i familjen med öppna armar. Det är kärlek, bus och humor mellan dom två. Han är väldigt lycklig, vilket är oerhört viktigt för mig.

2017 rullar nog livet på för Ängla, med ridning, skola och vänner. Att börja femma till hösten gör nog att hon känner sig ännu mer vuxen. Nu börjar hennes utveckling mot tonåring ta fart och jag hinner inte riktigt med.

Oliwer har stora steg att se fram emot under det nya året. Han ska söka till gymnasiet, börja gymnasiet vilket kommer att röra runt i den bekväma trygghets grytan en hel del. Oliwer är som jag, en rutin-människa. Bandyn lär rulla på i sin gilla gång och jag hoppas verkligen att Oliwer och Becka klarar av förändringarnas vågor.

Förhoppningsvis får vi följa deras resa, intressen och kärlek på deras blogg under det nya året! 

Barnen har haft hälsan och varit friska om man bortser från förkylning. Måtte det för alltid vara så.

2017 – Mina mål & Förväntningar

Jag hoppas nog att året blir detsamma som 2016. God hälsa och humor är ledorden.

Sen hoppas jag självklart att jag kommer få prova på nya saker, kanske en ny utmaning i livet. En förändring inom jobbet, nytt boende eller något annat i positiv anda. Nå något mål som gör det möjligt att skapa ett nytt mål, det är lite enträget att bara stampa runt trots att jag trivs med tryggheten. Men någonting nytt önskar jag att 2017 ger.

Jag ser fram emot 2017 med spänning och förväntan.

Humor – Summan av 2017

Jag älskar humor, det får mig att leva till fullo. Jag omger mig gärna med den positiva energin som humor ger.

Jag är lyckligt lottad som får ha humor på jobbet varje dag, jag gör det jag älskar och får ha roligt dagligen.
Jag har en familj som bjuder på sig själva och bringar mig det bästa.
Jag har en syster som kan få vilken deppig dag som helst att spricka upp i glädje.
Jag har vänner som är likasinnade och ingen dag då vi ses blir torr och tråkig.

Jag är lyckligt lottad och tackar alla runt mig för att ni ger mig möjligheten att skratta tillsammans med er.

Sist men inte minst så har vi under 2016 fått tillökning i familjen, då älskade lilla Freja kom. Grattis Johanna & Erik till en underbar liten dotter.

Vad tycker ni? – Det intresserar mig.

Vad tycker ni om bloggen? Jag vet att ni är fler återkommande besökare än 2015, hälsar nya besökare varmt välkomna.

Det är roligt att ni återkommande besökare verkar funnit något som tilltalar er i min lite halvtorra vardag, det finns ju faktiskt bloggare som nischat sig på något intresse. Min blogg är ju som en Gott & Blandat påse. Här ryms allt som har med mitt liv att göra.

Det som känns lite tråkigt är att ni inte lämnar fler avtryck, jag är ju intresserad av er, av ni tycker och hur er eventuella blogg ser ut. Lämna gärna en kommentar när ni är inne och trampar runt på bloggen, har ni en egen blogg så lämna gärna adressen dit så att jag kan komma och hälsa på. Kanske finns det vänner jag ännu inte känner?

Så för att gå rakt på sak:

 

Jag önskar er alla ett superbra 2017!

 


Obligatoriska mammatestet

Jag har, precis som alla andra på Facebook, gjort testet på mina barn.

1. Oliwer 15 år
2. Ängla 10 år

  1. Vad brukar mamma alltid säga till dig?
    1. Jag älskar dig mest på globen
    2. mmm…Lycka till
  2. Vad gör mamma lycklig?
    1. mmm…att se mig göra det jag älskar
    2. Att hjälpa mig med saker
  3. Vad gör mamma ledsen?
    1. När jag är ledsen över någonting
    2. När pappa skäller på mig
  4. Hur får mamma dig att skratta?
    1. Vet inte
    2. Göra roliga miner
  5. Hur var mamma som barn?
    1. Självständig
    2. Jobbig
  6. Hur gammal är mamma?
    1. 37
    2. 37
  7. Hur lång är mamma? (rätt: 1.64)
    1. 1,67 kanske
    2. 1 meter och 57 centimeter
  8. Vad är mammas favoritsysselsättning?
    1. Måla, Rita, blogga, design
    2. Måla
  9. Vad är mamma bra på?
    1. Du är bra på många saker
    2. Måla
  10. Vad är mamma inte så bra på?
    1. Sjunga
    2. Jag vet!! Att vara seriös
  11. Vad jobbar mamma med?
    1. Design, data, kläder och tryck
    2. Trycka kläder
  12. Vad är mammas favoritmat?
    1. Billys Panpizza, skoja bara, fan vet jag
    2. Pasta Carbonara
  13. Varför är du stolt över mamma?
    1. För att du alltid finns där
    2. För du är en snäll person
  14. Om mamma var en seriefigur, vem skulle hon vara?
    1. Mamman i superhjältarna, håller koll på sina barn fett mycket
    2. Långben
  15. Vad gör du och mamma tillsammans?
    1. Designar och snackar kläder
    2. Håller på med kaninen, kollar tv och handlar
  16. Vad är likt mellan dig och mamma?
    1. Jag är inte lik någon, jag är mig själv
    2. Min näsa, hela vi
  17. Vad är olika mellan er?
    1. Att mamma tror att man kan planera sitt liv
    2. Jag gillar inte att ha halsband
  18. Hur vet du att mamma älskar dig?
    1. Du säger att du älskar mig ofta och jag vet det alltid i huvudet
    2. För att du alltid säger ”Jag älskar dig Bänglo, vad du än gör”.
  19. Vad är mammas favoritställe dit hon gillar att gå/åka?
    1. Stan och shoppa
    2. Skara Sommarland eller IKEA

Dessa älskade små barn, ni får mig att le ända in i hjärtat. Tack vare dessa frågor så vet jag att jag rotat ett av dom allra viktigaste budskapen jag har till er. JAG ÄLSKAR ER!!

Smiley-panna 

Ibland charmar Lelle mig och som mest betyder det när han gör det en helt vanlig vardag. 

Igår hade han tagit sig tiden att faktiskt laga lunch åt mig, inga rester och precis som jag vill ha denna rätt. 

Kalla mig bortskämd, må så vara men vi jämnar ut det hela. Han gillar matlagning och jag gillar att skura och lösa IT-problem. Dessutom jobbar jag. 

Blir man inte glad av denna omtanke en helt vanlig onsdag, eller vad?

Han är verkligen oemotståndligt charmigt barnslig för sina 50 år på nacken 😂

Löss, Lakrits & Läxläsning 

När Oliwer kom hem i måndagskväll gjorde han en spontan men tydligen en rutinmässig luskamning innan duschen. 

Det visar sig att Oliwer och hans syskon hos pappa haft löss och gått igenom två behandlingar. En liten lus hade tydligen överlevt!

Oliwer fick därför vara hemma från skolan igår morse för att genomgå ännu en behandling och på kvällen var det familje-lusnings-koll. Alla var fria men vi fortsätter kamma i 10 dagar.

På lunchen var jag hemma och passade på att leka lite med vår nya familjemedlem, Lakrits. Hade under förmiddagen dock fått en massa selfies av Lelle och hans nya homie.

Mysstund….tydligen.

Hittad i deras kurragömma lek.

Så när jag ändå var hemma passade jag på:

Möt Brolle 😂

En pokémon

Och frihetsgudinnan 🗽 

Lakrits älskar när man friserar honom. 

På kvällen var det rengöring av Fluffys (Änglas hamster) bur och Läxläsning med Oliwer. Jag är grym på negativa tal, tydligen. Den ändå gången man använder sig av dessa tal är väl när det går från kallare till varmare g grader utomhus, om ens då. 

Sen blev det till att hjälpa Lelle med IT frågan: Hur skickar jag in den här blanketten på webben?? Svar: våga trycka på skicka. 

Blev ingen egentid men ack så mysig familjetid. Ta hand om dom du älskar och gör det i nuet, gör dom tråkigaste stunderna till fina och roliga…. Tillsammans 💜

Målgöraren i cupfinal

Förra helgen var det pussel som gällde för mammarollen:

Lördagen var planerad så att vi hämtade upp målvakten i Oliwers innebandylag kl. 8:00 för att hinna till samligen i annan förort till huvudstaden. Det var dags för cup. Vi stannade och såg första matchen som resulterade i förlust innan vi körde killarna till den andra hallen som var bokad för samma cup.
Där tog målvaktens mamma över och fanns med på matchen som dessvärre också slutade i förlust, innan hon i sin tur körde killarna tillbaka till den första hallen. Under den tiden hann vi tillbaka hem, slänga i oss lunch och direkt vidare till stallet där Ängla skulle rida.

Jag var med och ledde hästen för första gången och min dotter är som sin far: Det är aldrig hennes fel. I det här fallet var det hästen Pokers eller mitt fel. Hästen lyssnade inte och jag sprang som en gurka. Kan inte ha varit i positiv bemärkelse. Men hon insåg ganska snart att det var hon som både hade ansvar för gas, broms och ratt.

Vi åkte hem och lagade mat och in kommer Oliwer vid 19:30 med 3 förluster i bakfickan, inte ledsen dock eftersom dom ändå gick vidare till slutspel på söndagen.

Söndagen gav vi oss iväg samma tid men nu hade Oliwers flickvän Becka blivit lovad att äntligen få följa med och se honom spela. Första matchen börjar och jag är självklart tvungen att springa på toaletten. Oliwer har satt sitt mål och glänser av stolthet innan jag lämnade hallen. När jag kommer tillbaka sitter Oliwer på bänken och blodet rinner i ansiktet. Tack och lov att jag missade den smällen som skedde när han krockade med en motspelare och blev liggandes på golvet. Jag hade grinat, på riktigt bölat. Det gör så ont i mitt mamma hjärta när mina barn skadar sig.

Lelle går fram och plåstrar om honom och jag är inte långt efter, han har fått sig en rejäl smäll och ett stort sår på kindbenet och lite under ögonbrynet. Det blöder hela tiden. Oliwer är inte den som ger upp och framför allt inte när han gjort mål och adrenalinet pumpar i kroppen, han ska spela! Svullen och sårig spelar ingen roll.
Vi säger till honom att kliva av så fort han känner sig yr eller mår illa.

bandycup5

Dom vann den matchen, som var ruskigt spännande. Med ett större självförtroende och en lite hårdare yta på Oliwer så plåstrades han om ordentligt och gick vidare in i nästa match med kämpar glöd. Tur att jag hade två första-hjälpen-kit i bilen.

bandycup1

Att han springer med huvudet nedåt gjorde mig lite orolig emellanåt, men det var ingen fara.

bandycup2

Han och laget hade nu gått vidare till semifinal, guld eller silver?

bandycup3

Med ännu mer spänning i matchen tog dom hem vinsten och gick vidare till final.

bandycup

bandycup4

Här gick dom bet. Dom var trötta och slitna, mätta och belåtna. Det blev en grym silvermedalj för killarna och en spännande dag för oss föräldrar att åskåda.

Väl på eftermiddagen hade Oliwers nya ögonskugga satt sig. Blåklockan var ett faktum. Tack och lov för att dom måste använda glasögon på plan, kunde gått värre.

Stolt över killarna och lättad över hur helgen löste sig med planeringen.

Vackert dop

Förra lördagen så var det dags för Freja att döpas. För er nya besökare så är Freja Lelles barnbarn.

Det blåste rejält men det gav inte udden av hur fint och genomtänkt dopet var. Johanna och Erik hade gjort ett enormt jobb för att få ihop alla detaljer. Hyrt tält, bord och stolar. Bakat, dekorerat och tänkt på små hälsningslappar som vi fick skriva på till Freja. Hon hade sitt eget dopfunt i form av en glasskål med ingraverat namn och datum, vattnet var hämtat från Trefaldighetskällan.

Med ett 50-tal gäster så var vi många som fick lyssna till föräldrarnas brev till Freja, om hur det är just nu i form av känslor, vakna nätter och den kärlek och förväntan de har. Det brevet kommer Freja få när hon är 16 år.

Så nu är Elsa Freja döpt, vår doppresent till henne hittar ni här.

Dopsermoni

Familjen-Westman

Familjen-Westman1

Morfar-o-Freja

Tårta-rosa

Tårta-vit

Tårtor

Ängla

Ängla1

 

Jag är en styrka… – Sponsrad video

…en trygghet och en grund för mina barn, jag tränar, utför och utvecklas i den bemärkelsen varje dag. Jag hoppas att mina barn tar till sig av mina goda råd, min erfarenhet och mina uppmuntrande lovord, som förhoppningsvis kommer att hjälpa dem på vägen till deras mål.

Det är ingen lätt uppgift att vara förälder, trots att barnen kanske är stjärnelever inom det vardagliga. Jag ska nog säkert ta åt mig en del av äran då mina barn inte har testat eller dragits till ”den revolterande vägen”. Jag är idag inte orolig för att Oliwer ska börja röka eller prova droger eller fastna i det kriminella, inte heller för Änglas del. Jag har mina ”Stjärnelever” än så länge och hoppas att de står fast vid sina självkänslor och sitt sätt att stå upp för sig själva.

Nu är det ju inte bara jag som gör jobbet men jag vet också att det är jag som mamma som är den allra första och största tryggheten. Jag har bara en stor fördel. Sen finns det ju väldigt många bra pappor som gör samma jobb som mammorna. Jag, eller rättare sagt mina barn, har äran och en stor fördel att ha fina pappor som också har grundtankarna för barnens nutid och framtid.

Den här reklamen nedan är värmande och talande för vad en mamma verkligen åstadkommer om hon använder sin kärlek, välvilja och sin fördel till trygghet på ett väldigt bra sätt. Det dessa mammor gör kan alla göra, det är inget hårt arbete att älska, känna och finnas där.

Jag och Oliwer brukar minnas tillsammans ibland, de stunderna älskar jag. Det är stunder som fyller min bägare till bredden av berömmelse. Det är de stunderna som jag har funnits och skapat minnen, trygghet, glädje eller tröst till mitt barn.

Ett av dessa minnen är när Oliwer opererade bort sina tonsiller. Jag fanns med honom tills han hade somnat in på operationsbordet, jag var hans trygghet tills han sov medan det var oerhört tungt att se paniken i hans ögon när han förstod att han tappade kontrollen, precis innan han somnade in. Oavsett storlek på operation så är det en lika hårt som mamma att stå där bredvid, det är när han somnat som tårarna får lämna ögonen och falla fritt. Sen är det väntan, den vänta som han inte är medveten som men som biter sig fast i hjärtat och bara finns där och gnager tills den stunden då han vaknar.

Trots att det smärtar för att man vet att han har fysisk smärta i halsen så är det en otrolig lättnad att få titta in i hans ögon igen, veta att han är vaken och där. Den tryggheten han kände var när jag som mamma, tryggheten, levererade isglassen för att han skulle slippa ha ont, lindra smärtan med kalla saker, kramar och närvaro. För mig var det kärlek, välvilja och lättnad.

När vi sedan ligger i den ut bäddade bäddsoffan, enligt lovat, i en hel vecka och tillsammans spelar SvampBob på tv-spelet, då känner Oliwer att jag älskar honom. Jag ger honom min tid och min fulla uppmärksamhet i det som han brinner för. Jag gör det för att jag vet att det lindrar, jag är nära honom och för att jag älskar honom oändligt.

Det är en vecka som sitter som inristningar i hjärtat, vi gjorde det, tillsammans!

Att få vara mamma är en ära och ett ärofyllt uppdrag, varje dag i den mån det går och i dem val man prioriterar att göra, trots att vardagen inte gör det lätt alla gånger.

Va mamma fullt ut när det väl behövs!

Inlägget är sponsrat

LP skiva med längd

Det här är mina hjärtan och mina mirakel.

Eftersom jag inte trodde att jag skulle få uppleva biologiska barn (läs mer om det under kategorin ”Min biografi”) så var lyckan total när Oliwer föddes, han klarade det! Jag klarade det!

Idag är han inte den lilla krabaten som jag vakade över dygnet runt i en mors oro att någonting skulle ta honom ifrån mig. Jag har delat alla känslomässiga tillstånd med honom. Vi har skrattat (mycket), vi har gråtit, vi har argumenterat, vi har bråkat och jag har älskar varje stund av att få se att han visar alla sina känslor.
Han är varm, omtänksam, smart, lat, humoristisk och är grym på att argumentera. Det sistnämnda är en utmaning för en förälder som sätter gränser, regler, struktur och rutiner. Jag måste veta varför jag sätter något av det, framför allt när jag ska ge konsekvenser för hans ibland impulsiva handlingar och envishet som kan försätta honom eller andra i en orättvis situation. Vilket sällan händer men när det händer att han bara för egen vinnings skull glömmer sina medmänniskor för att nå sitt mål så måste jag se till att han bibehåller sin omtänksamhet, respekt och uppskattning för nära och kära. Det är mitt jobb som mamma att grunda värderingarna på alla plan.

Oliwer

Han är så fin, utifrån och in! Och han är en gigantiskt del av mig.

Ängla kom som en liten Ängel, därav namnet. Hon gav mig rättvisa för de beslut jag tidigare tagit vid graviditeter efter Oliwer. Utan mina beslut hade Ängla inte funnits.

Den här donnan har också en humor utöver det vanliga. Hon är oerhört smart, lillgammal, omtänksam men med en envishet som slår Oliwers med hästlängder. Hon är oerhört rätt och riktigt och tar gärna över rollen som lill-mamma när storebror testar gränser oavsett storlek. Hon påpekar att han inte städat sitt rum eller att han tagit en kaka utan att fråga, ingenting får vara orättvist i hennes värld. Det ska vara lika.

Trots att hon vet vad som är rätt och fel så ligger slarvern väldigt nära till hand och till skillnad mot storebror så strör hon ut saker i hela hemmet. Hon har däremot väldigt många frågor, alltid! Nu senast så ville hon köpa ett fosterbarn i bristen på småsyskon. Hon undrade om man köpte dom på nätet eller hur det gick till, om man måste lämna tillbaka dem eller om man får behålla dem. Nu har hon bytt önskemålet och tjatet om hund mot fosterbarn och trots att man förklarar ansvarstagandet och att det kommer på både gott och ont så hör hon endast det goda. Allt i hennes värld är gott. Alla personer, har sedan hon varit liten, varit goda. Kan bero på den charm hon alltid haft.

Hon har bla. själv adopterat två morfäder i brist på sina egna biologiska morföräldrar. Fixat!
Hon har ett hunddagis att spendera tid på i brist på egen hund. Fixat!
Hon sparade till en hamster i brist på husdjur. Fixat!

Ängla-LP

Ängla har precis sett en LP spelar för första gången, hon är riktigt imponerad!

Denna donna har mål och hon når dem till varje pris!

P7189998

Utan dessa små egenskaper i mitt liv hade det aldrig förgyllts på samma sätt!

Nu börjar dock Oliwer att utebli hemmamiljön mer och mer, han är ju 15 och har sin första riktigt stora kärlek med en familj som välkomnat honom precis lika mycket som vi välkomnat henne i vår. Med mer avskilda möjligheter väljer de oftast att vara hos henne, vilket gör att jag måste bita ihop och låta honom vara lycklig i min frånvaro….igen. Jag är i och för sig härdad eftersom jag och Oliwers pappa har varit separerade sedan han var mini.

Jag säger nu som jag alltid sagt: ”Så länge du är glad och lycklig Oliwer, var du än är, så är jag också det”.

Jag är så stolt över mina krabater! Fina personer med gudomliga värderingar. Jag är stolt att vara deras MAMMA!