Ny kostym & Bloggare sökes

Jag har påbörjat en ny kostym för bloggen, den kommer att skräddarsys allt eftersom så nya ändringar kan komma att upptäckas.

Först och främst har jag koncentrerat mig på den nya logon för hela UNIQE.

Logobild

Den kan komma att framhävas i ovan färger eller i anslutning till dessa kulörer.

Ännu har inte själva portalen fått sin nya kostym men det kommer inom kort. Vad det gäller min blogg som är först ut så kommer det att bli tydligare text, större bilder, andra annonseringslösningar, tydligare kolumn på höger sida.

Jag kunde dessvärre inte få med mina fonts som Uniqe ska ha sin koppling till i designen, ännu, men jag hoppas det löser sig snart.

Du, som besökare (och förhoppningsvis följare), får gärna tycka till om uppdateringarna du lägger märke till. Helheten på gott och ont för att göra både bloggarna och portalen så trivsam som möjligt. Det är ju inte bara jag som ska trivas här 😉

Lämna en kommentar på vad just du tycker, uppskattas avsevärt.

Jag skulle dessutom vilja ha nya och fler bloggare på portalen så om du gillar att skriva och dela med dig av din unika vardag så är du varmt välkommen att höra av dig till mig på ina@uniqe.se

Det krävs inte mer än att du ska vara unik, vilket du redan är, och förhålla dig till ordningsreglerna.

Ser fram emot att följa och samarbeta med dig på UNIQE.

Sanering & IKEA

Jag beslutade mig i veckan att genomföra en sanering. En sanering av min klädkammare.

Det luktar KÖTTBULLE om alla kläder, du vet sådan där inbiten matos som man får kräkningar av. Där går min gräns! Så varför luktar mina kläder så? Jo, Lennart!

Lelle lagar mat i köket som ligger i anslutning till klädkammaren, utan att stänga dörren eller använda spisfläkten och helst ska han göra det på så hög värme som möjligt. Minst en gång i veckan ropar Ängla: ”Mamma, jag kan inte se dig för det är så immigt här inne”. Då lagar Lelle mat. Det har inte bara fördelar med att ha en sambo som faktiskt gillar att laga mat så att man slipper (jag tycker det är sååå tråkigt att laga mat).

Nu får jag bita i det sura äpplet och sanera både kök och klädkammare genom att tvätta ALLA textilier samt skura alla plana ytor. Nu har jag ledsnat. När jag har ledsnat på något så märks det väldigt tydligt. Det ska genomföras!! Helst igår.

Så jag har redan börjat ta mina viktigaste och mest använda kläder för genomtvätt med både ättika och vanlig tvätt. När det har torkat så ska det inte tillbaka till klädkammaren. De har nämligen en förmåga att hamna där när jag är på jobbet.

Så för att få någon organisation på saneringen så blev jag tvungen att inhandla en klädställning (eller häst, som vi säger på jobbet) på IKEA, för 129 kr. Väl investerade sådana kronor.

Nu hamnar alla mina rena och sanerade kläder på den, i ett annat rum. Så får jag ta saneringen pö om pö.

Men innan vi kom fram till klädställningen på varuhuset så passade jag och Ängla på att få lite inspiration.

Ikea1

Den här gillade jag! Synd att jag inte får plats med fler soffor i mitt vardagsrum 😀

Ikea

Ängla gillade den tydligen också 🙂

Ikea2

Linslusen fastnade på min kom-ihåg-bra-förvaring-för-tidningar-och-post bild också 😀

Eftersom Lelle har börjat gymma igen så fick vi lov att följa med honom in i en sportbutik, för att han skulle få möjligheten att inspireras. Det brukar ta mellan 10 sekunder och en halv minut så jag och Ängla hakade på.

Ängla blev upp över öronen förälskad på den korta tiden 🙂

Stadium

Stadium1

I en tyst och medgörlig kille, precis i hennes smak 😀

Nu ska jag yoga innan dagens måsten! Vad gör ni en snöig söndag som denna?

Kärt barn har många namn

Jag hade massor med smeknamn när jag var liten. Karro, Ina, Lina, Nina, Ninni osv. Mestadels var det nog Karro som var vanligast, i alla fall bland vänner.

Jag tyckte själv att det lät så hårt och mindre flickigt, nu var ju jag i och för sig en tjej med hockeyfrilla som spelade fotboll och cyklade på BMX men det var nog för att mina äldre bröder gjorde det. Min mamma kallade mig oftast Lina och ville klä mig i alla klänningar som fanns. Jag drog av mig alla och i tidig tonår gick jag med upprepade jeans som inte värmde mer än 5cm per ställe. Sådana där som blev till en enda stor jeansboll när mamma fick tag i dem och stoppade dem i tvättmaskinen….jag kunde aldrig trassla upp dem igen.

Ändå så trivdes jag inte med Karro i senare tonåren. Fler och fler började kalla mig Ina, jag svarade till och med Ina i telefonen. Det gör jag nog fortfarande, jag är en blandvara. Vänner jag umgås mycket med är jag Karro för, bekanta är jag Ina för och företag/myndigheter är jag Karolina för. Konstigt att man känner sig lite rotlös ibland. Hahaha.

Men på sista tiden har jag blivit mer och mer kompis med Karro. Kollegerna har hittat ett eget nick-name på mig, Karro-Barro. Lite gulligt faktiskt!

Det där med att jag mer och mer använder mig av Karro har bara kommit av sig självt och jag har börjat inse att jag godkänner fakturor med Karro som signatur, svarar Karro och lystrar mest till Karro. Men mest påtagligt blev det när jag skulle skriva min signatur på alla hundratals julkort som jobbet sänder ut nu.

Jag har nog äntligen lärt mig att uppskatta mitt hårda smeknamn. Ina kompenserade nog bara den personlighet som okända uppfattar alldeles förhastat, lite hård. Karro gör nog sin rätt på mig trots allt och jag kompenserar inte längre förhastade slutsatser.

Vem lägger ens märke till sådant?

Hur känner du mig? Karro, Karolina, Ina eller något annat fiffigt??

 

Karro

 

Fråga så svarar jag

Jag får mycket frågor om hur jag har gått från så dålig till att faktiskt må så pass bra som jag gör idag. Ett mer bildligt sätt att förklara på så att alla kan relatera till det är: Hur har jag gjort för att gå från 0 till 100% arbetsför?

Det är väldigt många frågor som jag får mail och pm om och det är lite krångligt att rabbla från start till slut, så jag tänkte att ni skulle få fråga här, direkt i bloggen. Jag kommer sen att sammanställa det hela till ett inlägg.

Så vad kan du fråga? Vad som helst och jag lovar att svara med mina erfarenheter. Det kan vara allt från vad provet AMA egentligen är till den fråga som många faktiskt drar förhastade slutsatser om: Varför har du blivit gravid så många gånger, det finns ju skydd… Allt är inte vad man tror att det kan vara så fråga på 😉

Frågar man inget får man inget veta, eller så drar man faktiskt förhastade slutsatser eller har fördomar.

Go for it!

Yoga Challenge & träningstips – Sponsrad video

Just nu sitter jag och tar igen lite bloggning som jag inte riktigt hunnit med. Jag hade sista arbetsveckan förra veckan och nu tar kroppen igen sig, i kombination med att PMS-monstret självklart vägrar flytta ut.

Jag har varit sådär förlamande trött den senaste veckan och bara ”hängt i”, nu väntar jag bara på att monstret ska flytta så att svullnader och trötthet rinner ut. Svullnaderna blir ju desto värre när det är så här varms som det har varit de senaste dagarna också. Hade jag kunnat fösa ut den jäkeln så hade jag gjort det för länge sedan.

Eftersom det är som det är så har jag faktiskt inte orkat fullfölja min yoga challenge, min kropp tar ju sådan stryk av så lite. Jag klarade 5 dagar även denna gång, det måste ju säga en del när min kropp säger ifrån. Antingen orkar den inte använda musklerna varje dag eller så är det perioden just nu. Jag ska göra en ny test period om ett tag men lägger upp det lite annorlunda då. Då blir det nog varannan dag.

Är det någon som testat Alpina landslagets träningstips? Jag såg videon och insåg att jag faktiskt gör en hel del av övningarna när jag yogar, det är grymma grejer.

Jag ska nog lyssna extra mycket på det där med maximalt antal gånger bara. Mitt mål är ju att klara detta, om målet så är långt bort. Dessa träningstips kan nog absolut vara till hjälp.

Behöver du lite hjälp på traven med träningen? Och vill du hellre träna hemma än på gymmet? Då har Frida Hansdotter och Jens Byggmark från Alpina landslaget lösningen för dig – de har tillsammans med sin tränare Ville Bylin tagit fram grymma men enkla övningar som passar både nybörjaren och proffset. I videon har de givetvis på sig sina coola Big Macträningstights – ingen garanti för att övningarna blir lättare såklart, men definitivt lite roligare… De går igenom klassiker som frivändningar, utfall och jägarvila (Jens klarade över 30 minuter!) men också övningar som till exempel:

– Enbensbenböj: du behöver en bänk, balans (eller en kompis) och, om du har riktigt starka ben, en vikt. Frida får det att se lätt ut i videon men testa själv…
– Multisquat: byt benbredd och vinkel på fötterna för att komma åt fler benmuskler! Jens visar hur.

Varning – övningen Bollbron är till för de med extremt stark bål och grym muskelkontroll – till och med Jens såg lite medtagen ut efter den… Kika på videon och hitta just din favorit.

 

 

Inlägget är sponsrat

ForLife – Zero Cancer

Något som jag imponeras av är människor som är drivna och tar saker och ting i egna händer, kanske för att jag själv är sådan och inspireras av den drivkraft även andra har.

I livet möter vi alla våra svårigheter, större och mindre. De större kan ibland kräva stora insatser, en person som sår ett frö till förändring gör en enorm insats men tillsammans med andra drivna och hängivna människor kan detta frö få permanent växande rötter med en vinst i form av en vacker trädkrona. Denna trädkrona kommer att påverka alla runt sig. Den kommer sprida sin skönhet, släppa fler frön och växa sig ännu större. Alla människor kan till slut få sin skörd av detta lilla frö som en gång var en början.

Nu har jag hittat något som jag faktiskt inte visste fanns, då är jag ändå en stor del av andra insamlingar. Inte det lilla fröet men en hängiven arbetare för förändring på många sätt.

Jag har haft turen att inte ha så många nära och kära kring mig som faktiskt drabbats av just cancer och de få som faktiskt drabbats har klarat sig galant genom behandlingarna. Men frågan jag ställer mig och faktiskt undrar över är: Varför är det så många fler som drabbas av cancer idag än förr??

Jag har min teori med grund i kosten men det krävs nog mer ingående personer för att få svar på denna fråga. Mer forskning kring vad det är som faktiskt orsakar cancer, hur man kan förebygga, hur man kan behandla och finns det alternativ behandling till det?

Alla är vi enade om att Cancer är ett monster, som inte borde få finnas.

Det jag nu funnit är ett sådant frö som börjat få rötter och som fortsätter att växa, för cancerforskningen.
ForLife har startats av personer vars allt för många nära drabbats av cancer, som fått nog av denna hemska sjukdom som orsakar så mycket smärta för så många, inte bara den drabbade. De ville förändra och sådde då fröet.

Nu har de samlat in närmare 138 000 kronor till cancerforskningen men målet är att nå miljonen, inget svårt mål om många hjälper till. För att nå målet kan man antingen ge en gåva eller handla produkter ur deras shop, produkter som visar att Du faktiskt är med och bidrar på något sätt. Ett armband jag kommer bära med stolthet, kommer du?

forlifeBilden är lånad av ForLife

En stor eloge till er som drar denna insamling till förändring!

Intuition

Intuition, det är den man ska lyssna på. Eller magkänslan som man kallar den också. Men hur lätt är det att lyssna till sin magkänsla alla gånger? Det är nog från gång till gång.

Ibland kan jag höra min magkänsla så att det dånar i korken. Det är framförallt när jag är riktigt säker på vart jag står i den specifika frågan. När jag vacklar mellan osäkerhet och vilja så är den desto tystare och jag behöver tid att tänka för att inte dra förhastade slutsatser, ibland blir jag till och med feg och håller mig i min trygga space.

Mina horoskop tjatar om någon jäkla dröm som jag nu äntligen ska förverkliga, det är bara det att jag inte har ett hum om vilken dröm de snackar om. Hur lätt är det då att förverkliga något man inte har en aning om att man ska förverkliga?

Jag har ju så många drömmar men ingen som ger magkänslan så pass mycket säkerhet att det dånar i korken. Jag avvaktar helt enkelt.

Det som sker, sker av en anledning och man får ta det därifrån. Just nu ser det ut så här, om en månad kanske jag står på en annan plats i livet och ska välja väg? Jag tar det då 🙂

Har du förverkligat någon dröm?

Jag har förverkligat många, framför allt mina barn (som jag ett tag aldrig trodde jag skulle få uppleva). Det är mitt gigantiska mål att få ta del av dem varje dag. Att bara klara graviditeterna var en resa mot ett obeskrivligt mål. Uppfostran är ett annat. Allt måste man jobba aktivt på 😉

Men mitt nästa mål? Handlar det om arbetslivet? Nja, där har jag nått några mål och har planer på att nå något till. Privatlivet? Ska jag gifta mig eller är det bara krångel? I mitt föräldrarskap? Nja, där gör jag mitt allra bästa redan. Körkortet är ju redan taget och hus vet jag faktiskt inte om jag vill ha. Nytt boende? Ja, varför inte? Vad kan det vara för mål jag ska nå? Lite nyfiken blir jag allt 🙂

Update

Det har hänt en del och jag känner att jag inte riktigt hunnit blogga så mycket som jag velat.

Jag har ändrat lite i mina vitaminer sedan min mage protesterade, då får man backa några steg och ta lite i taget. Magen har dock blivit lite bättre men jag känner mig som en gasballong istället så nu är det totalt glutenfritt ett tag. Jag provade nämligen att äta pitabröd och baugette till några middagar och det kan vara det eller PMS-Monstret som bygger om igen? Det är ju så olika månad till månad så det är ju inte det enklaste att lista ut vad det kan vara. Jag har i alla fall dragit ner på vissa vitaminer och mineraler och får ta det efter vad magen orkar med.

Jag har dessutom nu gått upp till att jobba halvtid, trodde det skulle dröja längre men ingen är gladare än jag. Jag har kommit en sjukt bra bit på väg. Men i samband med det här ska jag även göra en utredning eller en oberoende bedömning ang. mina begränsningar som kvarstår.

Bara hur läkarna formulerar sig i journalerna kan försvåra en hel del. Jag träffade min läkare igår och innehållet i min sjukskrivning har nu ändrats. Äntligen! Jag har fibromyalgi, pms och utmattningssyndrom. Jag VET att det här kommer att ge med sig ju mer min kropp får vila och återhämta sig. Med rätt kost, vila, ingen stress och lyhördhet på kroppen tillsammans med tillskott som jag har brister på så kommer det bli kalas och jag är ju på god väg. Det finns ytterligare en ingrediens som krävs, kanske den svåraste, vilken är tålamod.

Jag och tålamod har bara varit vänner vad det gäller barnen, jag har aldrig haft problem att vänta eller låta de utforska. Det har fått ta den tid det tagit. När det dock gäller mig själv så var jag och tålamod inte vänner någonstans. Alla Quick fix var välkomna, jag hade inte tid att vara sjuk, vila eller lyssna på mina egna behov. Det var ju totalt fel och alla runt om mig blev lidande den dagen jag satte tänderna i tegelväggen. Spottar fortfarande murbruk, inte lika stora bitar men det är ju rätt grusigt i käften fortfarande 🙂

Nu gäller andra bullar, det är min kropp som bestämmer inte min vilja. Något jag varit tvungen att ta till mig och lära mig. Den hårda vägen. Idag är jag dock glad för att jag gjort det och jag måste dagligen väga en massa valmöjligheter för att det ska bli så bra som möjligt.

Till skillnad från den perfektionist jag VAR så får Du nu ta mig precis som jag ÄR. För jag är bra på att vara precis som jag är, det är du med 😉

Sen fick jag en idé

Kreativa Ina är i farten 🙂

Inte nog med att jag håller på att måla en tavla (ibland) men jag fick en annan idé som jag var tvungen att göra en skiss och ett original på:

UNIQE-o-fuck-you-1Den översta varianten är för att jag vill trycka på det unika, inte bara som marknadsförings-grej för bloggportalen och för de som bloggar hos oss, utan mest för att alla i vår omgivning faktiskt ska inse att man är en del av något unikt. Du är unik, din familj, dina vänner och annat.
Jag vill inte att alla ska se upp till dem yttre skönhets kraven som ställs i vårt samhälle. Jag vill att man ska se sina egna fördelar och vad man som egen individ faktiskt unikt bidrar med i sin omgivning. Stå för att du är unik, på ditt sätt!

Den nedre varianten funderar jag också på att ta fram. Det är den T-shirten som jag lätt skulle vilja ha på mig en taskig PMS dag eller när allt går käpp-rätt-åt-helvete-dag. Alla har vi dem dagarna men vi svarar alltid på ren automatik ”Bra” på frågan ”Hur mår du?”. Varför göra man det?
Jo, i vårt samhälle är det tabu att må skit och alla ska ha det så himlans bra hela tiden. Trots att varenda kotte vet att det bara är ytligt, det finns ingen som lever guld och gröna skogar hela tiden. Varför kan man inte få visa att man är pisst?
Det värsta är att vi helst och oftast tolkar det på fel sätt. Jag vill att man ska vara ärlig, både mot sig själv och andra. Kanske kan den T-shirten skaka om vårt så ytliga yttre och kanske kan man upptäcka andra saker hos sina medmänniskor, både hos dem som bär tröjorna och hos de som möter tröjan.

Jag ska nog göra en super positiv tröja också? På den ska det t.ex. stå:

Idag är jag gladare än dig!

Varför? Samma sak här. Vi svenskar får inte vara gladare, rikare, snyggare, hälsosammare än någon annan i vår omgivning. Och är vi det så blir man antingen inte omtyckt eller så letar folk efter något negativt hos en. Står för vad du är!
Den här T-shirten kanske man ska kunna få med valfritt positivt ord på? Enligt ovan nämnt. Bara för att gnida in något som kanske startar en diskussion och därmed spränger lite ytliga barriärer.

Vad tror ni om det? Skulle du bära någon av tröjorna ovan?

Här skulle jag bli oerhört glad om jag fick era spontana kommentarer 🙂

 

Fika & funderingar

Här i veckan, efter jobbet, så passade jag på att fika med min vän Roger Fällman. Vi brukar försöka ta en filosof-fika lite då och då, alldeles för sällan dock. Men det är alltid lika trevligt.

Vi filosoferar om det mesta och uppdaterar till nutid. Efter allt som varit så blev det inte helt otippat prat om hälsa, vitaminer och annat som just nu är ett måste i mitt liv. Behöver vara i fleras men efter den där fikan så har jag funderat mycket, liksom tagit ytterligare ett steg i min utveckling.

Hur får vi människor möjlighet att forma våra liv i dagens samhälle?

Samhället stressar oss till att vara vakna en viss tid på dygnet, för att tjäna pengar. Samhället styr oss till att upprätthålla en viss klass, för att vi ska kunna leva och för att dem ska tjäna pengar. Samhället kräver att vi ska fylla i en massa papper, för att dem ska slippa göra det och ändå tjäna pengar.

Är det så att dem flesta faktiskt gör allt för pengar? Inte jag!!

För mig är min hälsa, familj och kära viktigast. Mår jag bra alla timmar på dygnet så mår mina nära och kära bra. Om jag mår bra med lagom klass och värderar det viktiga först så mår mina nära och kära bra. Om jag mår bra så mår de runt mig bra. Pengar löser inte alla problem men kan däremot skapa en jävla massa.

Jag är rik om jag har hälsan! Men hur får jag livet att fungera efter min hälsa?

Jag är en morgonmänniska som behöver vila vid lunch för att orka eftermiddagen. Jag går och lägger mig tidigt. Jag blir lätt stressad. Smärtor, trötthet och en massa andra symptom lever jag med ständigt. Dock i perioder. Det liksom byts ut efter varandra.
Hur får jag mitt liv att gå ihop med leverne, vila, träning, lugn, familj, vardagsbestyr osv. utan att det påverkar min hälsa negativt?

Det vet jag inte riktigt än, men jag klurar på det!

Hur gör du för att få ihop din vardag?