Tillbakablick

Det är lite obehagligt att titta tillbaka på första halvan av det här året. Den andra halvan har och är tuff den också men det är en oerhörd skillnad.
Från panikslagen mardröm till tufft är ett stort steg.

Jag är stolt över mig själv och önskar ingen det helvete jag genomgått det här året. Finns inte ord som beskriver hur illa det var. Kanske kommer det ett mer ingående inlägg om den värsta perioden, när jag känner att jag orkar blicka in i det.

Jag håller fortfarande på med utredningen och rehabiliteringen.

Men jag såg bilder, inte på när det var som värst med vikten men man ser hur jag tagit mig upp igen. Vikt som jag förlorade väldigt fort. Lägsta vikten var 50 kg. Aldrig vill jag vara så smal igen.

Nu har jag dock gått förbi min vikt där jag trivs med ca. 3 kg. Men dem behöver jag nu när jag ska sätta mina promenader mer i rutin. Äntligen vågar jag börja röra på mig igen, utan att va rädd för att tappa kilon 👍

På med promenadskorna!

image

Här var jag dålig men inte som sämst. Här var storlek 36 för stort och vikten låg på ca 53 kg. Härifrån jobbade jag stenhårt för att komma tillbaka.

image

Nu börjar det likna något och jag tror vågen stod på 55,7 kg. Överlycklig för att jag tagit mig förbi 55 och lovade att jag aldrig mer skulle under den siffran igen. Man ser en helt annan gnista i ögonen, hyn och helheten 👍

image

Nu har jag hull, är glad för mina kasslervalkar, runda kinder, skrattgroparna på skinkorna och att det inte gör något om något kilo rinner av en genom promenader 👌

Nästa mål: motion och sockerfri föda!

Postat med mobilen